När jag var nio år lånade jag i smyg min pappas gitarr för att i fantasins värld drömma mig bort och vara rockbjörnen för en stund. Gitarren var en ädelsten som pappa Göte haft i många år, en Höfner med attityd. Planen var att låna gitarren ett tag för att sedan hänga tillbaka den på dess ursprungliga plats på väggen, och så hade det blivit om inte allt förändrades på bråkdelen av en sekund i pojkrummet.
En allt för ivrig rock´n roll lek slutade i ett brak – jag ramlade ner från sängen med gitarren under mig. Förstå kallsvetten när jag insåg att halsen på gitarren hängde lös och strängarna var slaka som överkokt spaghetti. Aj, inte bra. Min exit från denna prekära situation var strutsprincipen. Jag gömde helt sonika gitarren under sängen och hoppades att allt liksom skulle lösa sig. Det är inte svårt att räkna ut att så inte var fallet. Min kära far kom hem, såg den tomma väggen och den ångestfyllda pojken i soffan. Jag försökte komma undan med än det ena, än det andra, men sanningen kommer ikapp hur man än försöker.
När min pappa stilla frågade om jag visste vart gitarren var så nekade jag först och höll likt en dåres envishet fast vid att jag absolut inte lekt med gitarren. Sanningen kom dock ikapp och jag visade med tårar i ögonen vart den låg och i vilket skick den var. ”Det var inte bra att du lånade gitarren utan att be om lov, men det var desto bättre att du berättade hur det gick till och att du stod för det så att vi kan lämna in den till instrumentverkstad för lagning” sa min pappa. Själv lärde jag mig att hur stor nervositet man än har över något man gjort galet så är bästa receptet att ta tag i problemet. Det är som att gå till tandläkaren, det gör ont först men sen så blir det bra.
En av våra säljare på Sales Support besökte en ICA-butik som var ny i hennes kundregister. Hon startade presentationen men körde ganska snart i diket i sin dialog med inköparen av olika skäl. Det blev tvärnit och dåligt flyt i säljsamtalet, vilket resulterade i att hon avslutade säljbesöket utan uppnådda mål och med ett luggat självförtroende. Framförallt hade hennes första intryck hos kunden och inköparen varit långt ifrån förväntan. Säljaren gick moloken ut till sin bil. Här skulle många välja strutsen, dvs. konstatera för sig själv att ”jäklar vilket jobbigt besök, nu drar jag vidare och så besöker jag denna kund igen vid kommande planering”. Det skulle då finnas en klar risk att säljaren ”glömmer” att besöka kunden vid nästkommande planering, fortfarande med lite ågren för vad inköparen ska tänka, etc. Efter ett tag kan finnas risk att man tappat fokus helt på butiken och inte vill åka dit för ”vad ska de tänka, jag har ju inte varit här sen jag gjorde bort mig första gången”.
Denna säljare valde en annan väg. Hon satt sig i bilen och pustade ut några minuter, för att sedan säga till sig själv att ”nu är det du som går in och gör rätt för dig!”. hon gick in till butiken igen, letade upp inköparen och sa ”Jag ber om ursäkt att jag gjorde en så svag presentation till dig. Det blev helt fel. Jag kan bättre och vill be om att boka in en tid för nytt möte om två veckor för att då gå igenom allt på nytt med dig”. Inköparen blev överraskad och sa att han nog tyckt att hon var lite kaxig och irriterat sig på hennes attityd, men att hon självklart skulle få komma tillbaka och göra sin presentation. Jag behöver nog inte säga att denna butik fortfarande efter så många år är säljarens bästa kund och att hon går som barn i huset hos dem. Det är ingen slump att säljaren är en av Sales Supports bästa, för hon vågade ta tag i i problemet. Det är ju som att gå till tandläkaren, det gör ont först men sen så blir det bra…
Så var det pappas gitarr. Jag kom att tänka på den episoden ikväll när min son Olle skulle träna på sin gitarrläxa ikväll och frågade ”kan jag få spela den på farfars gitarr?” Min första tanke var ”nej – tänk om den går sönder!” men se, det gick ju bra… Olle är 9 år nu, cirkeln är sluten. Rosa lack och kromad list, farfar Göte ler nog i himlen…
Hett just nu
Jag har sagt det förut – LÅNGDISTANSLOPP
är Svenskarnas melodi! Vintertid har vi längdskidor att fokusera på. Min vän Per
på Di Luca & Di Luca startar i helgen sitt livs utmaning i Italien då han
tävlar i MARCIALONGA, ett underbart
långdistanslopp på längdskidor i Italien som lockar deltagare från hela världen. Själv kommer
jag delta på två lopp i vår. MADRID
MARATHON som har som idé att man förutom maratonsträckan även kan springa
10 eller 21 km, detta under pepp av rockband varje kilometer, passar mig bra!
Det andra loppet är globalt unikt vid namn WINGS FOR LIFE WORLD RUN som
arrangeras till förmån för de som inte kan springa, det vill säga forskning för
att bota ryggmärgsskador. Loppet går av stapeln den 4 maj på exakt samma
starttid i 40 städer runt om i världen, där Kalmar än en av städerna. Loppen
tillsammans med apparna som finns för pepp är här för att stanna, så ta med dig
dina nära och kära på en utmaning som passar din egen livsstil!
